Jag får inte göra någonting när jag är hos mamma

Fråga

Jag har lite problem som får mig att må jättedåligt. Mina föräldrar är skilda, men jag bor för det mesta hos pappa för det är närmare till skolan. Vi har sagt att jag ska bo hos mamma varannan helg. Men det blir skrivet i sten och mamma vill inte att jag hittar på något så hon inte får se mig.

Jag mår dåligt av det här och det händer många gånger att det finns så mycket jag måste göra och så många att tillfredsställa så jag räcker inte till. Det händer att jag gråter mig till söms ibland, men jag vågar inte prata med någon om det. För det känns som att jag gnäller över ingenting, som att det finns folk som har det värre och jag har då inte rätt att klaga. Jag mår så dåligt att jag börjar få magbesvär över det här. Vad ska jag göra?

Svar

Jag förstår att du tycker att det är jobbigt med dina föräldrar. När föräldrar skiljer sig så kan det lätt bli så som du beskriver, att man plötsligt måste anpassa sitt liv mer efter föräldrarna. Båda dina föräldrar vill ju träffa dig och då kanske de glömmer bort att det faktiskt blir en större ansträngning för dig.

Jag tycker du ska prata med dina föräldrar om detta. Förklara för dem hur det blir för dig. Jag antar att du har mycket annat runt omkring dig så som skola och vänner som du vill lägga tid på också. Dina föräldrar behöver förstå att detta är viktigt för dig.

Jag hoppas att de kan anpassa sig mer efter vad som är bra för dig när de kan se situationen från ditt håll. Det är viktigt i såna här situationer att du berättar hur du känner. Annars är det inte säkert att andra förstår hur du mår.

Jag undrar om du kanske är en person som har lätt för att ta på sig mycket ansvar? Ibland kan det bli så att man inte känner att man kan tacka nej till saker. Man vill liksom inte göra någon ledsen eller känna att man sviker någon. Men ibland måste man tacka nej till vissa saker och först och främst försöka tänka på vad man själv vill göra. Det är något alla måste göra ibland. Annars kan det bli så som du känner nu, att du inte räcker till för alla.

Om du inte tänker på vad som är bäst för dig själv ibland så kan det bli så att du börjar må dåligt. Varken dina föräldrar eller dina vänner vill att du ska må dåligt. Så ibland måste du bara våga tala om att just nu kan du inte ställa upp. Jag tror att varken dina vänner eller dina föräldrar kommer att ta illa upp.

Om det inte blir bättre efter att du har pratat med dina föräldrar så tycker jag att du ska prata med en kurator på en ungdomsmottagning. Där kan du får mer råd och stöd med hur du ska hantera din situation. Kuratorn på ungdomsmottagningen tar alla frågor, problem och undringar på lika stort allvar. Jag tycker att det du går igenom är viktiga känslor som du kan behöva prata med någon om.

Med vänliga hälsningar

Lisa Jobson, kurator

Information om sidan

  • Manusförfattare:

    Lisa Jobson, kurator