Borde jag berätta om otroheten?

Fråga

För ungefär ett år sen så var jag otrogen mot min pojkvän. Vi hade då varit ihop i cirka två månader. Jag tog inte vårt förhållande på allvar då. Det hände en kväll när jag hade varit på fest. Min kompis ville sova hos en kille hon var på gång med och hon ville att jag skulle följa med.

När vi kom hem till hans lägenhet var det en till kille där, som jag har känt hela livet. De bjöd på alkohol och jag blev väldigt full.

Vi skulle sova där och jag sa till min kompis att jag inte ville sova med den här killen. Men det blev så ändå, för jag kunde inte säga nej.Det slutade med att vi kysstes och att han fingrade mig. Jag ångrar mig så sjukt mycket!

Då i början av mitt förhållande brydde jag mig inte så mycket. Men nu älskar jag verkligen min kille. Jag är rädd att han ska få reda på det. Borde jag berätta för honom nu, efter ungefär ett år? Eller ska jag inte göra det?

Svar

Det är svårt att svara på om du ska berätta för din kille eller inte. Ibland gör man saker som man ångrar och skulle vilja ha ogjort. Men det går inte.

Jag tror du måste fundera ordentligt på vad som skulle hända med ert förhållande om du berättade, och likaså om du inte berättar. Och utifrån det får du bestämma dig för hur du ska göra.

Man kan se det på olika sätt. En del skulle säga att man måste vara ärlig i sitt förhållande och berätta allt. Andra skulle säga att berätta om ett misstag, som hände för så länge sedan, skulle förstöra mer än det skulle hjälpa ert förhållande.

Det du gjorde för ett år sen var inte så viktigt för dig, eftersom du då inte tog ert förhållande på allvar. Men nu långt senare är relationen till din pojkvän jätteviktig och därför blir det du gjorde så jobbigt för dig nu.

Jag tror att om du för ett år sedan hade vetat vad du skulle känna nu för din pojkvän, skulle du inte ha varit otrogen. Men man kan inte veta något om framtiden och därför blir det så här ibland. Du gjorde en grej som då inte betydde så mycket. Och nu, ett år senare, får det dig att må jättedåligt.

Du skulle också kunna prata med någon utomstående, till exempel med någon på en ungdomsmottagning. Där jobbar personer som är mycket vana vid den här typen av problem. Det kan vara bra för dig att prata om det, för då kan det blir tydligare för dig hur du ska göra.

Jag tror också att det är viktigt att du försöker vara lite förstående och snäll mot dig själv. Du har begått ett misstag och behöver förlåta dig själv för det.

Med vänliga hälsningar

Eva Holmberg, Psykolog

Information om sidan

  • Manusförfattare:

    Eva Holmberg, Psykolog