Det är inte konstigt att bli arg på sina föräldrar ibland. Ju äldre man blir, desto mer frihet vill man ha i sitt liv. Man kan känna att föräldrarna har krav och förväntningar på hur man ska vara, som inte stämmer överens med hur man själv vill vara.
Kanske ifrågasätter man saker och ting mer än tidigare, skaffar sig egna åsikter och säger ifrån. Det kan handla om hur man vill leva sitt liv och om hur föräldrarna lever sitt. En del bråkar ofta, andra sällan. Vissa bråkar inte alls för att de helt enkelt inte blir osams eller för att de inte får bli arga på sina föräldrar. Ibland kan det bli konflikter fast man inte alls vill bråka. Ett bråk kan handla om alltifrån städning och läxor till hur man ser ut, vem man umgås eller är ihop med. Att bråka med sina föräldrar behöver inte vara fel, men man ska inte behöva känna sig rädd, hotad eller kränkt. Alla människor, oavsett ålder och kön, har rätt att bli lyssnade till och att respekteras för dem de är.
Föräldrar, andra vårdnadshavare, släktingar eller syskon får inte slå, hota eller stänga in sina barn. Man har enligt lag rätt att slippa våld och övergrepp hemma. Ändå lever en del unga i familjer där föräldrarna slår varandra eller sina barn. Om man lever i en familj där våld, hot och misshandel förekommer, ska samhället, till exempel socialtjänsten, polisen eller sjukvården, ingripa och hjälpa. Alla vuxna som arbetar med barn och unga är skyldiga att hjälpa till när någon de möter inte mår bra eller behandlas illa i sitt hem.
Ibland bråkar föräldrar med varandra. Det är aldrig barnets fel eller ansvar, oavsett vad föräldrarna säger eller vad de bråkar om.
Vad kan man göra?
- Prata med en annan vuxen; en lärare, en kompis förälder, andra släktingar eller någon annan vuxen i ens omgivning som man känner förtroende för.
- Skriva ett brev till sin förälder.
- Försöka tänka sig in i föräldrarnas situation. Varför blir de arga? Kanske går det prata om problemet senare, när man inte är osams.
- Om man vill prata med någon anonymt kan man ringa en telefonjour.
- Om man vill prata med någon på sitt eget hemspråk kan man till exempel ringa Somaya, som har en tjej- och kvinnojour på flera språk.
- Om man mår dåligt kan man kontakta en ungdomsmottagning, en skolsköterska eller skolkurator.
Om man är allvarligt rädd
- Om man känner sig allvarligt hotad i sin familj är det bra att kontakta en annan vuxen som i sin tur kan hjälpa en vidare. Det kan vara en kurator på en ungdomsmottaning eller skolan som man bokar tid hos.
- Man kan också ringa särskilda telefonjourer och be om hjälp.
- Om det är en situation där det är mer bråttom kan man ringa 112 för att bli kopplad till socialjouren eller polisen, som är skyldiga att hjälpa en om man är i en nödsituation.
- Om man vill polisanmäla kan det vara bra att be en vuxen om hjälp.
Vad kan man få hjälp med?
Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa dem som inte har det bra. Om man själv eller någon annan skadas eller riskerar att ta skada är det därför bra att prata med någon vuxen. Det kan vara någon på en ungdomsmottagning, skolhälsovården, studenthälsan eller en vårdcentral. I varje kommun finns det personer som kan hjälpa unga och deras familjer med bland annat stödsamtal, familjeterapi, kontaktpersoner och familjehem. Om man har det riktigt jobbigt hemma kan man få hjälp att få någon annanstans att bo.
