Att behöva ta ansvar för sina föräldrar

Om föräldrar av någon anledning har svårt att ta hand om sina barn och kontakterna med samhället, kan man själv tvingas hantera många situationer fast man är barn eller ung själv.



Kanske får man sköta familjens kontakter med myndigheter, arbete och skola och ta hand om både sig själv och sina syskon. Det kan kännas ensamt och jobbigt ta så mycket ansvar när man är ung och man kan sakna det liv kompisarna kanske har. Så kan det vara om man har föräldrar som missbrukar, till exempel. Då kan man dessutom känna ansvar för sin förälders missbruk och försöka stoppa det. Att leva med en förälder som är sjuk på något sätt, kan också göra att man tar mycket ansvar hemma. En sjuk person kan ha svårt att ta hand om både sig själv och om sina barn.

Om man har föräldrar som inte pratar svenska kan man behöva hjälpa dem mycket, till exempel med att läsa post eller i kontakten med lärare i skolan, i affären eller på sjukhuset. Det kan kännas som en svår balansgång att vilja hjälpa till hemma och att
samtidigt vilja leva sitt eget liv med kompisar, skola eller jobb.

Alla som håller på att bli vuxna behöver successivt få släppa taget om sina föräldrar, även om det kan ibland kan ta tid. 

Vad kan man göra?

  • Prata med en kompis. Det är bra att försöka sätta ord på saker man grubblar över och inte hålla det inom sig.
  • Prata med en annan vuxen; en lärare, en kompis förälder, andra släktingar eller någon annan vuxen i ens omgivning som man känner förtroende för.
  • Om man vill prata med någon anonymt kan man ringa en telefonjour.
  • Om man vill prata med någon på sitt eget hemspråk kan man till exempel ringa Somaya, som har en tjej- och kvinnojour på flera språk.
  • Om man mår dåligt kan man kontakta en ungdomsmottagning, en skolsköterska eller skolkurator, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), en vårdcentral eller socialtjänsten. 

Vad kan man få hjälp med?

Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa dem som inte har det bra. Om man själv eller någon annan skadas eller riskerar att ta skada är det därför bra att prata med någon vuxen. Det kan vara någon på en ungdomsmottagning, skolhälsovården, studenthälsan eller en vårdcentral. I varje kommun finns det personer som kan hjälpa unga och deras familjer med bland annat stödsamtal, familjeterapi, kontaktpersoner och familjehem. Om man har det riktigt jobbigt hemma kan man få hjälp att få någon annanstans att bo.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Maria Bång
  • Faktagranskare:

    Ingrid Molander, socionom och legitimerad psykoterapeut, Ungdomsmottagningen Redbergsplatsen i Göteborg. Juridisk faktagranskning: Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap, Stockholms universitet.
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling