Alternate Text

Föräldrar och andra som vill bestämma för mycket

Även om du vill ha föräldrar som engagerar sig i ditt liv och bryr sig om dig, kan det ibland kännas som att de lägger sig i för mycket. Det kan kännas som att de inte förstår att du har blivit äldre och behöver få mer frihet.

Foto på en hand som skriver ett brev.

Att föräldrar vill veta hur du mår, vad du gör och när du ska komma hem på kvällarna är egentligen inte så konstigt. Men ibland kan det kännas som att de vill veta eller styra mer än de borde och att de inte litar på dig.

Vad som är för mycket går inte att säga. Det är din egen känsla som avgör, och det är svårt att jämföra sig med andra. Föräldrar eller andra vårdnadshavare har ansvar för att du inte gör något som du kan ta skada av och för att du går i skolan. Barnkonventionen säger att barn och ungdomar har rätt till ett eget privatliv och att de ska bli lyssnade till.

Alla unga har samma rättigheter, oavsett kön. Det betyder bland annat att föräldrar inte får snoka, lyssna av samtal, läsa sms eller dagböcker. Föräldrar får heller inte misshandla dig psykiskt eller fysiskt. De får till exempel inte låsa in dig eller hota att göra dig illa. Det samma gäller för styvföräldrar, syskon eller andra släktingar eller om du har en annan vårdnadshavare. 

Vad kan jag göra?

  • Fundera kring vad det är som är jobbigt, och hur du skulle vilja att det var i stället. Vad skulle du vilja att föräldrarna förstod och respekterade?
  • Försöka tänka dig in i hur föräldrarna resonerar, varför vill de veta allt de frågar om? Är de oroliga för något särskilt? Har de någon anledning att vara oroliga? Kanske går det prata om problemet senare, när ni inte är osams.
  • Prata med en kompis. Det är bra att prata om saker du grubblar över och inte hålla det inom dig.
  • Skriva ett brev till din förälder.
  • Prata med en annan vuxen; en lärare, en kompis förälder, andra släktingar eller någon annan vuxen i din omgivning som du känner förtroende för.
  • Om du vill prata med någon anonymt kan du ringa en telefonjour.
  • Om du mår dåligt kan du kontakta en ungdomsmottagning, en skolsköterska eller skolkuratorbarn- och ungdomspsykiatrin (bup), en vårdcentral eller socialtjänsten

Om du känner dig hotad

  • Om du känner dig hotad i din familj är det bra att kontakta en annan vuxen som i sin tur kan hjälpa dig vidare. Det kan till exempel vara en kurator på en ungdomsmottagning eller i skolan. Du kan också ringa särskilda telefonjourer och be om hjälp.
  • Om det är en situation där det är mer bråttom kan du ringa 112 för att bli kopplad till socialjouren eller polisen. De kan alltid hjälpa dig och är också skyldiga att göra det om du är i en nödsituation.
  • Om du vill polisanmäla kan det vara bra att be en vuxen om hjälp.

Vad kan jag få hjälp med?

Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa dig om du inte har det bra. Om du själv eller någon annan inte har det bra är det därför bra att prata med någon vuxen. Det kan vara någon på en ungdomsmottagning, elevhälsan, studenthälsan eller en vårdcentral. I varje kommun finns det personer som kan hjälpa dig och din familj med bland annat stödsamtal, familjeterapi och kontaktpersoner om du behöver det. Om det trots sån hjälp ändå inte funkar att du bor kvar hemma kan du få hjälp att bo någon annanstans, till exempel i ett familjehem. 

Information om sidan

  • Redaktör:

    Anna Eklund
  • Faktagranskare:

    Ingrid Molander, socionom och legitimerad psykoterapeut, Ungdomsmottagningen Redbergsplatsen i Göteborg. Juridisk faktagranskning: Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap, Ersta Sköndals högskola.
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling