Alternate Text

Bråkigt med föräldrar

Det är inte konstigt att bli arg på sina föräldrar eller andra vårdnadshavare ibland. Ju äldre du blir, desto mer frihet vill du ha och har också rätt att få. Du behöver också ta mer och mer ansvar, som att hjälpa till hemma och ta mer ansvar för skolan och andra grejer. Du kan känna att föräldrarna har krav och förväntningar på hur du ska vara, som inte stämmer överens med hur du själv vill vara.

Illustration av en vuxen som pratar upprört med en ung person. Den vuxna har röda kinder och rynkad panna. Den unga personer står tyst och ser sammanbiten ut.

Kanske ifrågasätter du saker och ting mer än tidigare, skaffar dig egna åsikter och säger ifrån. Det kan handla om hur du vill leva ditt liv och om hur föräldrarna lever sitt. En del bråkar ofta, andra sällan. En del blir inte osams, andra får inte bli arga för sina föräldrar. Ibland kan det bli konflikter fast du inte alls vill bråka. Ett bråk kan handla om alltifrån pengar och läxor till hur du ser ut, vem du umgås eller är ihop med. Att bråka med dina föräldrar eller andra vårdnadshavare behöver inte vara fel, men du ska inte behöva känna dig rädd, hotad eller kränkt. Oavsett ålder och kön, har du rätt att bli lyssnad på och respekterad för den du är.

Föräldrar, andra vårdnadshavare, släktingar eller syskon får inte slå, hota eller stänga in sina barn. Du har enligt lag rätt att slippa våld och övergrepp hemma. Ändå lever en del i familjer där de vuxna slår varandra eller sina barn. Om du lever i en familj där våld, hot och misshandel förekommer, kan du alltid få hjälp till exempel av någon vuxen på skolan eller någon inom polisen eller sjukvården. Alla vuxna som arbetar med barn och unga är skyldiga att hjälpa till när någon de möter inte mår bra eller behandlas hemma.

Ibland bråkar föräldrar med varandra. Det är aldrig ditt fel eller ansvar, oavsett vad föräldrarna säger eller vad de bråkar om. 

Vad kan jag göra?

  • Prata med en annan vuxen, en lärare, en kompis förälder, andra släktingar eller någon annan vuxen i ens omgivning som du känner förtroende för.
  • Skriv ett brev till din förälder.
  • Försök tänka dig in i föräldrarnas situation. Varför blir de arga? Kanske går det prata om problemet senare, när ni inte är osams.
  • Om du vill prata med någon anonymt kan du ringa en telefonjour.
  • Om du mår dåligt kan du kontakta en ungdomsmottagning, en skolsköterska eller skolkurator.

Om du känner dig hotad

Om du känner dig hotad i din familj är det bra att kontakta en annan vuxen som i sin tur kan hjälpa dig vidare. Det kan vara en kurator på en ungdomsmottagning eller skolan som du bokar tid hos.

  • Du kan också ringa särskilda telefonjourer och be om hjälp.
  • Om det är en situation där det är mer bråttom kan du ringa 112 för att bli kopplad till socialjouren eller polisen, som är skyldiga att hjälpa dig om du är i en nödsituation.
  • Om du vill polisanmäla kan det vara bra att be en vuxen om hjälp.

Vad kan jag få hjälp med?

Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa dig om du inte har det bra. Om du själv eller någon annan inte har det bra är det därför bra att prata med någon vuxen. Det kan vara någon på en ungdomsmottagning, elevhälsan, studenthälsan eller en vårdcentral. I varje kommun finns det personer som kan hjälpa dig och din familj med bland annat stödsamtal, familjeterapi och kontaktpersoner om du behöver det. Om det trots sån hjälp ändå inte funkar att du bor kvar hemma kan du få hjälp att bo någon annanstans, till exempel i ett familjehem.  

Information om sidan

  • Redaktör:

    Anna Eklund
  • Faktagranskare:

    Ingrid Molander, socionom och legitimerad psykoterapeut, Ungdomsmottagningen Redbergsplatsen i Göteborg. Juridisk faktagranskning: Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap, Ersta Sköndals högskola.
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling