Jag både ville och ville inte

Jag vet inte om jag är så kallat "oskuld", men har jag inte gått över gränsen så har jag varit väldigt nära den. Det handlar om en kille jag pratat med i snart två år, jag vet inte om vi är ihop för han är en svår typ (låt bli svåra typer om ni kan, jag lyckas inte låta bli honom) men vi tycker om varandra i alla fall. Vi har kommit båda två med varandra men då hade vi kläder på, och den gången för ett år sen då vi tog av oss allt men avbröt ska jag berätta om nu.

Jag var hemma hos honom och vi låg och hånglade i hans säng, som många gånger förut. Vi kysste varandra, han tog av min tröja, min behå, jag tog av hans tröja. Där någonstans svalnade det lite, vi låg bara bredvid varandra topless med byxor på och det var ganska mysigt, jag älskar att känna hans hud mot min, men jag pressade mig till att gå vidare.

Jag hade ju tänkt så mycket på det, vi träffades så sällan, jag borde ju vilja nu när jag hade chansen, eller? Så jag tog av mina byxor och strumpor och fortsatte kyssa honom, någonstans där åkte hans byxor och kalsonger också av och han tog av mina trosor.

Men när jag kände att han höll på att tränga in mig kunde jag inte mer, jag var varken kåt eller våt längre, så jag avlägsnade mig direkt och la mig på mage bredvid honom (hade suttit/legat grensle över honom). Han frågade om det gjorde ont (ja, egentligen, jag var ju inte kåt längre). Min förklaring: vi måste ha skydd.

Jag gick och hämtade kondomer jag hade med mig, men när vi hade fått upp förpackningen sa han att det inte går nu - han hade inte stånd längre. Så jag kysste honom tills han fick det, försökte bli kåt själv men lyckades inte. När jag tog upp en ny kondom såg han att jag tvekade.

Jag minns inte om han frågade något, han kan ha frågat om jag ville men jag kunde varken säga ja eller nej eller göra något. I alla fall tog han kondomen ifrån mig och la undan den. Jag kurade ihop mig i hans säng vid väggen och han höll om mig, jag ville be om mina trosor men vågade inte, kände gråten stiga i halsen och han hörde det och frågade om jag ville gå hem. Jag sa ingenting. Kände mig misslyckad.

Känslan satt kvar när jag kom hem ett tag senare och jag vet inte om vi gick för långt. Jag är i alla fall glad att vi inte gick längre för just då ville jag verkligen inte. Hade kunnat stanna där när vi fortfarande hade byxorna på oss.

Tack för att du gjorde något så grundläggande men tyvärr inte självklart och sa nej åt mig när jag inte kunde det. Lust är inte konstant, det är okej, och det är alltid fel att tvinga både andra och sig själv till saker när en inte vill. Trots att en kanske vill i teorin.

Tjej, 19 år