Blev besatt av bekräftelsen

Jag är en tjej på 15 år och nu ska jag berätta om några grejer som jag var med om för ungefär ett år/halvår sen. Det började när jag var 14 år. Jag hade alltid sedan unga år varit intresserad för det där med sex, det var liksom kul och intressant tyckte jag. Så till slut kom den dagen då jag förlorade min oskuld. Det blev med helt fel person i helt fel tillfälle och de hela pågick i ca 5 sek. Men jag var ändå väldigt nöjd att de va gjort.

Det var därefter som allt började. Fler o fler killar började skriva med mig, och vips efter några veckor bara hade jag varit med om mitt andra ligg. Någonstans märkte jag inte att det bara var sex killarna var ute efter, utan jag bara gled med och kände väl någonstans att jag kanske kan få en pojkvän ändå. När ännu fler killar börjat skriva och jag hade blivit väldigt populär på den fronten, började det här med bilder. Jag tänkte väl från en början att det kanske inte gör något om man visar lite, liksom. Men de blev mer o mer intensivt o jag skickade bilder flera timmar om dagen till killar som jag inte ens kände. Med bilder menar jag då nakenbilder/lättklädda som jag skickade via snap. Vad jag fick ut av det var väl killarnas uppmärksamhet och bekräftelse antagligen.

Jag ville inte riktigt förstå att detta var de enda killarna ville ha av mig. Sex och bilder, ingen kärlek förstås. Jag började må riktigt dåligt och kände mig till slut besatt av bekräftelsen, så jag skickade ännu mer, men det är klart att det började kännas jobbigt att bli kallad "sexig" osv istället för vacker. Så det kändes mest att ja, detta är jag, det här är det bästa jag kan och jag är inget mer än en slampa.

Till slut hände det något. Under hösten kom det hem ett brev till mina föräldrar. Det var ett brev med massa utskrivna nakenbilder på mig i och en text som löd ungefär "Detta är eran dotter som ligger med en massa killar & vi bryr oss om henne o vill att hon ska kunna få en bra framtid". Jag blev helt chockad och trodde aldrig att det skulle hända, jag hade inte ens tänkt den tanken.

Mamma & pappa blev ju såklart besvikna, arga & ledsna. Det var verkligen en stor händelse i min familj och jag hade egentligen ingenting att säga än förlåt. Jag hade bara dragits med i det hela, glömt av mig och min hälsa & bara sökt efter uppmärksamhet. Jag kände mig så ensam och äcklig. Det var fruktansvärt. Tyvärr fick jag aldrig reda på vem eller vilka som skickade brevet. Jag kan tycka att det var väldigt lågt gjort att skicka det till mina föräldrar istället för att prata med mig. Men nu idag mår jag bättre och jag tog mig upp ifrån botten. Idag har jag fortfarande det problemet att jag ofta blir utnyttjad för sex osv, men alla har vi något vi måste jobba på.

Anonym