Ska jag skratta eller gråta?

Saker kanske löser sig. Men ingen vet, jag vet inte och han vet inte.

Fast jag vet lite. Jag vet att jag vill ha han, han som är min bästa vän, han som alltid får mig på bra humör och han som jag älskar så mycket.

Men du, du är inte lika säker, du är rädd. Rädd för att binda dig, det är jag med. Men inte när jag vet att det är just min bästa vän jag får binda mig med. Varför känner du inte samma? För mig släpper rädslan eftersom jag då får ha dig för mig själv. Då äntligen kanske du blir bara min. För jag vill bli bara din.

Men idag, just idag kändes allt förstört. Har aldrig känt mig så krossad. Men nu vet jag vad du känner.

Frågan är bara om jag ska skratta eller gråta?

Kanske göra båda.... eller bara gråta, gråta ut allt.

Maria 17 år