Jag kristen + han muslim = omöjlig kärlek?

Vintern 2017 träffade jag en kille genom gemensamma kompisar, jag hade redan en pojkvän och trots att det inte var någon kärlek kvar mellan oss höll vi ihop för kung och fosterland. När jag träffade M blev allting plötsligt glasklart och jag gjorde slut med min pojkvän 2 veckor senare.

Jag och M började umgås väldigt mycket, vi hittade på allt möjligt tillsammans och klickade på ett helt nytt plan. Jag kände djupt inom mig att detta är mannen jag väntat på. Han är perfekt. Om bara han var kristen.

M är muslim och visst, vi tillber samma Gud, men Jesus hänvisar mig att gifta mig med andra kristna, och Koranen säger att muslimer ska gifta sig med muslimer.

Vi är inte accepterade och jag förstår inte ... Jag och M är väldigt trogna vår respektive tro och Gud är en kärlekens man, förlåtande och storsinnad. Jag tvivlar inte på att Gud älskar oss båda och inte skulle annat än hylla ett äktenskap mellan oss, men det är de runt omkring jag är rädd för ska påverkas. Familj och vänner.

Familjen har sådana höga förväntningar på mig, och M's familj skulle aldrig acceptera annat än en god muslimsk kvinna.

Det är år 2018 nu. Borde inte någonting förändras? Är inte all kärlek, kärlek? Är inte kärlek härligt i alla former och i alla religioner? Trots allt finns det endast en Gud, och han ler mot oss. Varför kan inte ni?

/Selma