Allt kommer bli bättre

Har du någonsin känt dig så förstörd inombords att du inte vet vad du ska göra, till vem du ska vända dig? Har du någonsin känt att tårarna kämpar sig ut och att kroppen bara viker sig för att orken är borta. 

Så har jag känt nästan varje dag i 4 år, sen jag gick i åttan till nu, när jag läser andra året på gymnasiet. Kampen att orka gå upp ur sängen och komma till skolan, eller till mitt jobb. Den går inte att beskriva med ord, det är något ingen kan förstå sig på om du inte som mig, lever med depression och mediciner. 

Jag har alltid velat klara mig själv, även detta har jag velat klara mig ur själv. Men det hade aldrig gått, i början av 2:an sökte jag hjälp, med stöd av lärare, familj och vänner. Att gå till läkaren och säga, jag mår inte bra, jag klarar inte detta själv. Det var det absolut tyngsta jag någonsin gjort. Att visa sig svag och be om hjälp. Ska jag, 17 år gammal, må såhär?

Jag ska vara glad och älska livet. Men tyvärr är det inte så, jag vet själv inte varför jag mår som jag mår. Vilket är okej, det är inget konstigt. Jag mår fortfarande dåligt och trycker dagligen ner mig själv och med högprestationsångest gör det inte vardagen enklare. Men, en dag, så kommer jag må bra, utan mediciner. 

En dag har jag vunnit över min depression. Allt kommer bli bättre, även fast det inte känns så. Jag har mina vänner, familj och pojkvän att tacka, som står kvar vid min sida och stöttar mig även fast jag lider av psykisk ohälsa.

Anonym