Vill göra det jag blir lycklig av

För något år sedan började jag gymnasiet och till en början var allt som en dröm. Jag blev snabbt kompis med fyra tjejer. Det kändes nästan som att vi var gjorda för varandra, vi hade så roligt! Vårt lilla gäng festade varenda helg, blev tagna av polisen för att köpa alkohol och sket totalt i skolan.

Efter några månader träffade jag en underbar kille som fick mig att inse att jag egentligen inte blir lycklig av att göra dessa saker. Det var inte så att han försökte förändra mig, utan det slog mig plötsligt att det finns andra saker i livet som är viktigare än att supa sig själv medvetslös. Det var inte längre roligt att vakna upp en söndagskväll med ångest på grund av skolan och minnesluckor.

Helg efter helg så frågade tjejerna om jag ville följa med på fester. Jag sa ofta att jag inte kunde på grund av olika saker. Visst följde jag med ibland, men tydligen så var jag inte lika rolig längre då jag inte drack. Det slutade med att jag fick alla emot mig och hela gänget viskade bakom min rygg. De ville inte längre prata med mig, då jag inte ville festa. Jag mådde väldigt dåligt och det kändes som att alla var emot mig. Jag var helt ensam.

Även fast jag inte hade någon att vara med under skolan så kämpade jag igenom det. Jag insåg att det var de som inte var äkta vänner, då äkta vänner aldrig skulle göra så. Visst grät jag när jag kom hem i början, men genom att stå upp för mig själv har det hjälpt mig i längden. Jag lät inte grupptrycket besegra mig, och därför är jag otroligt stolt över mig själv. Idag har jag fortfarande samma pojkvän fast andra underbara vänner som passar mig mycket bättre. Idag är jag så stolt över mig själv och mina egna val!

Glad tjej