Världens bästa vänner

I höstas började jag i gymnasiet. I min klass så var det bara nya människor förutom en som gick i min gamla klass, men vi hade aldrig riktigt lärt känna varandra. Jag var väldigt nervös, framförallt eftersom jag har social fobi, men alla var väl nervösa. Den första veckan prövade jag att hänga med en grupp tjejer som verkade kunna bli såna vänner som jag ville ha, men jag märkte att jag inte riktigt passade in med dem.

På fredagen den andra veckan i skolan så hade vi gympa, och skulle springa/gå ett par km. Då gick jag och mötte en annan tjej som jag aldrig hade pratat med innan. Vi pratade om insparken och insparksfesten och märkte att vi förstod varandra jättebra. Båda har ganska strikta föräldrar och det gjorde att vi förstod varandra ännu bättre. På lördag har det gått exakt tre månader sen vi träffades och vi har blivit världens bästa vänner. Vi hänger med två andra tjejer också, som också är helt underbara.

Jag pratade nog inte med dem första dagarna eftersom jag hade fördomar pga. mina vänner i min gamla skola. (De vännerna blev jobbiga efter 10 år tillsammans, men det gick inte riktigt att byta kompisgäng.) Men jag borde ha pratat med dem redan från början, och jag ångrar så mycket att jag hade såna fördomar.

Men nu har vi alltid så roligt tillsammans. Det händer att en av oss har en dålig och deppig dag, men då försöker vi andra bara göra den glad. Vi håller på med en massa saker som andra säkert skulle tycka var galet, men vi bryr oss inte. Vi går på en underbar skola, med underbara vänner, och en underbar klass (även om jag ogillade den starkt från början).

Vi gör saker som att fota varandra i smyg, snacka på skoj och allvarligt om killar, och om snygga lärare, tar roliga/konstiga/fula bilder tillsammans, och hånar folk på skoj. Vi berättar om konstiga saker som vi har gjort och skrattar ihjäl oss. Vi har aldrig tråkigt tillsammans, och vi har så roligt att andra ibland måste tycka att vi är galna, eftersom vi kan titta på varandra och sen bara börja skratta jättemycket och jättehögt. Folk stirrar ofta konstigt på oss, men vem bryr sig. Vi har roligt, det är allt som räknas.

Och alla ni som snart ska börja gymnasiet: tänk på att alla är nervösa, ta det lugnt, ni kommer hitta någon att vara med. Det kan hända första dagen, men det kan dröja några veckor. Och även om ni inte är särskilt sociala så kommer ni hitta någon tillslut. Jag pratade knappt under den första dagen och jag hittade de mest underbara vännerna som finns. 

Världens lyckligaste tjej, 16