Det var åtta år sedan nu. Åtta år är halva mitt liv. Halva mitt liv har gått men jag minns det ändå som igår. Jag gick hem från min kompis. Ensam, och det var mörkt. Kallt. Att det regnade minns jag tydligt, eftersom kylan från den blöta bergsklippan snabbt trängde in genom min tunna jacka.
Hans händer tryckte hårt mot min hals och hans tyngd mot min lilla flickkropp var obeskrivlig. Jag tror jag svimmade av för några minuter, eller kanske blundade jag bara? När jag öppnade ögonen ett par ögonblick senare var han i alla fall klar. Han hade kommit i mig.
Han borstade av kläderna och gick. Inte ett ord, vad det nu skulle vara, inte en jävla blick. Jag blödde och hade ont.
När jag kom hem gick jag in i duschen direkt. Duschade i flera timmar och skrubbade tills jag såg hudbitar i badkaret och blod trängde fram.
Mamma: Hur mår du?
Jag: Jag är trött. Godnatt.
Hur skulle jag veta att det var fel?
Jag var åtta år!
Åtta år..