Jag minns första gången jag tittade på TV-serien L-word. Jag gick i sjuan och det var som om en port öppnades och alla pusselbitar föll på plats. Fram tills sjuan hade jag varit kär i Orlando Bloom (ni vet skådisen). Jag var nog mest det eftersom typ ALLA var det. Men efter det där avsnittet i L-word så hade jag en ny kärlek, Shane, och det var som jag letat i skogen och äntligen hittat hem.
Jag började fundera över min sexuella läggning då och kom fram till att jag nog är bisexuell... För jag tyckte ju om killar och hade väldigt lätt för att få killkompisar. Det var först långt senare som jag kom på att anledningen till att jag hade så lätt för killar var för att jag ville vara bara just kompis med dem.
I min skola var det viktigt att vara kär i någon och i vanlig högstadieanda så var den vanligaste frågan, "vem är du kär i?". Naiv som jag var så tänkte jag att, jag är nog lite kär i Daniel. Han är snäll och de verkar som de tycker att han är snygg. Men i hemlighet så hade jag börjat upptäcka att man på internetsidor som sylvia och qruiser kunde man vara sig själv och jag blev kär i en tjej som jag hittade där. Dock hade hon flickvän så det blev inget.
I ett år hade jag nu funderat och provat mig fram och jag var rätt säker på att jag tyckte om tjejer, jag trodde fortfarande att jag var bisexuell för lilla JAG kunde ju inte vara homosexuell... Jag gjorde revolt på mitt sätt, klippte av mig håret och klädde mig i second hand. Slutade nästan helt att kolla efter killar. Jag berättade för min bästa kompis hur situationen var och hon tog det bra. Allt flöt på utan större problem. Jag fortsatte att regelbundet besöka qruiser, jag kom på att om man gick in på sidan genom google så syntes det inte i menyn att man varit inne och på så sätt kunde jag lätt hemlighålla det för mina föräldrar.
Sommaren i nian kom det stora genombrottet jag hade under våren nästan blivit ihop med en kille jag absolut inte var kär i och jag hade börjat förstå att det här med killar är nog inget för mig. Mycket tack vare min bästa kompis som ställde mig mot väggen och sa "skulle du kunna tänka dig å ha sex med en kille?" bara tanken äcklade mig och jag undvek att svara på frågan.
Sen var sommaren var här och jag skaffade mig en sommarflirt. Det var första gången jag träffade någon på riktigt som en dejt. Vi hade träffats på qruiser och vi bestämde att vi skulle träffas på stan och hyra film och sen åka hem till mig. Hon var jättesöt, framåt och på. Jag la på mitt sociala yttre men innerst inne skakade jag. Jag hade aldrig i mitt liv kysst någon, varken kille eller tjej så när filmen var slut och hon tog mig i sin famn så blev jag lite tafatt. Men hon visade mig hur det funkade, smekte mig så jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Sen kysste hon mig och det var som att den sista biten i mitt pussel föll på plats. BOOM! tänkte jag för mig själv "fy fan vad jag är lesbisk"
Sommarflirten dog ut och jag började gymnasiet. Blev sjukt kär i en kompis som jag visste var bisexuell. Vi höll på och flirtade och så men hon var osäker på vad hon ville. Efter ett break och en lång diskussion om att det kanske inte var så smart och så vidare så blev vi ihop i slutet av sommaren när jag precis börjat andra ring. Den här gången är det hon som är osäker och jag som är mer framåt, men det funkar, vi smyger med vår kärlek, jag gillar det inte eftersom jag är öppen för nästan alla i min närkrets. Men jag respekterar henne eftersom jag än gång var i hennes situation.
Som avslutning så kan jag säga att gymnasiet var de bästa som hänt mig. nu kan jag äntligen vara den jag är efter år av ånger på högstadiet vet jag äntligen vem jag är.