Önskar att jag sagt något om mensen

Sommaren då jag slutat sexan åkte jag och min pappa till Dalarna för att fjällvandra vid Grövelsjön. Mitt förhållande till min pappa är väl inte det bästa men det här var något han hade velat göra sen innan jag föddes, så självklart smittade lite av glädjen av sig.

Vi bodde på ett mysigt hotell som jag aldrig tror jag kommer glömma: rummet vi som vi var ungefär lika stort som en handikapptoalett och där var knappt några andra gäster.

Men hur som helst: den näst sista dagen började jag må dåligt. Så dåligt att vi blev tvungna att avbryta vår sista vandring så jag kunde ta mig hem och vila. När jag kom tillbaka somnade jag direkt och vaknade inte förrän vi skulle äta på kvällen, hur som helat gick jag på toaletten och märkte att min mens hade kommit helt oväntat.

Den kvällen drabbades jag av den värsta mensvärken jag känt under mitt första år som blödande, det var helt otroligt, jag trodde inte det kunde göra så ont. Senare på kvällen bytte jag binda som vanligt och gick och la mig.

Men det värsta hände på morgonen: jag vaknade av att pappa gick till frukosten. Jag satte mig upp i sängen och såg en stor blodfläck på lakanet vi hyrt från vandrarhemmet! Det var den första gången jag blödde igenom så ni kan ju tänka er hur hemsk jag kände mig! Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra, säga till pappa? Eller fråga någon kvinnlig personal på vandrarhemmet? Inget av det kändes speciellt lockande och vi skulle ju ändå åka hem efter frukost... så jag LÄT DET VARA KVAR...

Jag bara vek ihop lakanet och la det bland resten av smutstvätten. Och det här är verkligen inte något jag är stolt över, hela den tretton timmar långa bilresan hem satt jag och hade ångest i bilen. Skulle de förstå? Eller skulle de kontakta pappa på något vis? (I efterhand låter det ju löjligt men jag tänkte verkligen så!)

Nu när jag tänker tillbaka på det önskar jag att jag hade sagt till någon. Pappa, personal, vem som helst. Och jag tycker verkligen synd om de stackarna som fick ta hand om det där... Så om ni någonsin kommer till Grövelsjön fjällstation så be om ursäkt från mig!