Du är fin som du är

Hej!

Det kan finnas många där ute som mår dåligt, jag är faktiskt en av dem, men min historia är lite småspeciell.

När jag gick i 5 klass var jag stolt att kunna säga att mitt halva släkte kom från Norrland, men idag är det det jag försöker dölja. Jag går i 7:an och jag skäms för vem jag är.

Alla i min klass plus andra utanför skolan eller i andra klasser ser mig som den snälla, roliga, glada studsiga, vilda pojken, helt galen me! Men mitt riktiga jag är den deprimerade tråkiga gråtande självmordsbenägna pojken.

Jag har ingen mening i livet FÖRUTOM att göra människor i min närhet lyckliga. När de är ledsna piggar jag upp dem, men jag blir inte så glad utan jag blir mer ledsen för att jag känner "Varför finns det så mycket folk som är deprimerade hela tiden?".

Men du som kanske läser den här texten - var glad, skratta, skämta. Om någon mobbar dig - skit fullständigt i dem. Om du tycker du har små bröst, rumpa, penis eller att du är tjock eller smal... Ja, DU ÄR DU.

Du är vacker som du är och ingen ska behöva trycka ner dig för dina kroppsideal. Jag tycker själv att jag är liten, har litet könsorgan, men jag bryr mig inte. Jag är skapad så här och jag har inte klar med puberteten. Ännu jag må va 157cm MEN jag har knappt börjat och jag är uträknad att bli 184, så jag är glad.

DU ÄR FIN SOM DU ÄR OCH LÅT INGEN TRYCKA NER DIG! Puss♡♡

Kille, 13 år