Känns mer fel än rätt att vara tjej

Jag är en tjej. Men jag kan inte säga att jag är stolt över att vara tjej. Det känns mer fel än rätt att vara tjej för mig.

Jag har aldrig riktigt varit intresserad av tjejiga kläder eller saker. Men jag har ändå gått i det, jag tänkte att jag kanske skulle vänja mig, men nej. Att gå i rosa och blommigt fungerade inte för mig. Jag kände mig bara töntig och feminin. Men för ett par månader sen köpte jag min första tröja på killavdelningen. Äntligen kunde jag vara stolt över mig själv.

Ända sedan tidig ålder har det kännts fel för mig. Jag gick på dagis, det var väldigt varmt ute och alla killarna tog av sin tröja för att sedanfortsätta leka. Så gjorde jag också. Men då kom en fröken som fort försökte få mig att förstå att jag är tjej och jag får inte gå utan tröja.

Allting känns bara fel just nu. Jag tror att jag är i den perioden jag inser vem jag är. Och det är inte en tjej. Jag önskar så att jag var en kille, vid namn Melvin. En kille är det jag vill vara. Samhället har fått det att vara något dåligt att vara tjej. Man kan lätt säga "du springer som en tjej" eller "du skriker som en tjej" som att det vore något dåligt. Och varje gång någon kommer och säger något mer feminint till mig, sånt som man bara säger till tjejer, mår jag sämre. När jag får min mens får jag ångest, när jag märker att mina bröst sticker ut för mycket mår jag sämre, när jag är med mina killkompisar och dom råkar säga något som bekräftar att jag är en tjej mår jag också sämre.

Och för att jag vill vara en kille så mycket funderar jag på om jag ska klippa håret kort, kanske gå till gymmet för att se kraftigare ut, byta ut mina tjejkläder helt. Det är så mycket som händer just nu så jag kan inte konsentrera mig på något annat.

Anonym, 15 år