Jag är kär och har ett begär!

Jag är kär. Eller nej rättare sagt har jag ett begär. Ett enormt sug efter en viss person. Jag är som trollbunden och mitt begär växer och har växt fast i mig. Jag har haft ett begär av honom sedan den första gången vi träffades, på en förfest i somras.

Hans utseende var kanske inte helt idealt men hans charm, hans ögon och hans leende höll mig fast i ett stenhårt grepp och det gjorde det nästintill omöjligt för mig att släppa honom.

I dunket av musiken och i vimlet av människor kände jag mig lätt som en fjäder och som en gudinna, jag älskade det. Det var troligtvis en blandning av något så här nytt, alkoholen och det nyfunna intresset för en person som fick mig att känna mig så otrolig.

Tiden gick och tillslut förstod jag att det inte skulle bli ”vi”. Jag var tvungen att släppa honom, eller åtminstone försöka. I ett tappert försök försökte jag hitta något annat att tänka på, det fungerade en tid men så kom den dagen vi träffades igen.

Han gick fram till mig över rummet och charmigt började han nästan halvt dansa runt mig och med lätta händer röra på min kropp. Inte för mycket utan just sådär perfekt. Han förstod hur jag kände och både han och jag njöt av varandras sällskap.

Men ändå kysstes vi aldrig, tack vare att jag spytt tidigare och skämdes. Så fort han gjorde tecken på att kyssa mig vände jag mig bort.

Åh Gud hjälp mig! Hjälp mig att antingen få honom eller glömma honom. Misstar jag detta för kärlek och begär när jag egentligen bara vill ha hans bekräftelse?

Åh Gud jag tror faktiskt jag är kär!

/Anonym