Att vara kär

Jag vill känna hur det känns. Hur det känns att vara kär. Längta efter någon. Ha svårt att hålla sig hela dagen tills man ska ses. Tills man får en kyss som övergår till all oändlighet. Älska någon. Ha någon som älskar mig. Någon som längtar efter mig jämt när vi inte är med varandra. Någon som saknar mig när vi inte ses på två dagar.

Någon som skyddar mig från allt ont. Tills det onda kommer från den personen. Tills det första bråket bryter ut och vi ger varandra mer och mer känslor från alla håll. Vi säger förlåt och tar varandras händer. Ser varandra i ögonen och gråter i flera timmar innan allt går över till att vi älskar varandra. Vi kysser varandra, sedan somnar vi bredvid varandra och vaknar inte förrän såren har läkt.

Vi ser varandra på ett sätt som ingen annan gör. Vi ser varandras själar innanför och utanför. Vi är som två pusselbitar. Menade att passa ihop. Menade att vara. Menade att kallas för “vi”. Jag kramar om dig när du är ledsen, när du gråter, när du är glad, när du säger att du inte kan leva utan mig. När du säger att du älskar mig.

Vi ser ingen annan, bara varandra. Världen går under, men vi är fortfarande hela. Tillsammans. Tillsammans klarar vi allt. Du ser mig för den jag är, för den jag blev, för den jag kallar mig för. Jag ser dig i ögonvrån och vill hålla om dig när du kommer med rosor.

Vi reser överallt och ingenstans. Vi håller varandras händer. Ser varandra i ögonen och ler så att magen pirrar som om det lever 1000 små fjärilar där. Du håller om mig, tar av min och din tröja, trycker min kropp mot din. Känner din mage mot min som får mig att bli helt hysterisk. Värmen från din kropp, känslan av att få vara nära en annan människa som inte vill annat än att vara nära mig. Som inte vill annat än att vara med mig. Vara kär i mig. Älska mig. Älska med mig. Finnas för mig. Skydda mig.

Älska mig… Älskar du mig? För jag älskar dig. Jag har ingen aning vem du är, men jag vet att jag kommer att älska dig när jag ser dig. När du öppnar munnen och säger ditt namn. När du råkar nudda vid min hand och flera 1000 fjärilar flyger omkring i magen. När du drar din hand genom håret och tar av dig jackan för du är varm. När du frågar var jag bor. När vi helt plötsligt kan kalla oss för “vi”. 

Vill du så vill jag/Tjej 19 år