Utbytesåret ska bli en nystart!

Jag har precis börjat gymnasiet och går på en jätte bra skola, lärarna är jättebra men jag har inte några riktiga kompisar direkt. Jag har en kompis i klassen och hon är jättesnäll men om hon är borta från skolan så blir det jobbigt. Jag vet inte vem jag ska sitta bredvid eller vem som jag ska äta lunch med, jag vill inte heller känna att jag hänger efter dem bara. Jag vill inte äta lunch själv så ibland har jag tänkt att skippa lunchen. Jag är väldigt tacksam över den kompis jag har i klassen men jag ska inte behöva känna att det blir jobbigt om hon är sjuk. Jag vill vara den som kan prata med alla men det känns som att det är för sent nu.

I början av terminen var jag nästan deprimerad pga av en händelse. Jag var ledsen och hade inte särskilt stor lust att skratta eller le, vilket jag tror kan ha förstört ganska mycket. Jag har blivit kallad för den "tysta" tjejen och jag är inte alls sådan! I högstadiet var jag en jätteglad tjej som kunde skratta så mycket så hon nästan ramlade av stolen. Vad har hänt med mig? Jag har blivit så osäker i mig själv och det stör mig något otroligt.

Nästa år ska jag åka på utbytesår och jag kommer ha jättekul, då ska jag vara positiv var dag och prata med alla. Men när jag kommer hem från Utbytesåret funderar jag på att byta skola. Jag kommer att få en ny klass och gå med 98:or så jag kanske får en nystart? Jag vill heller inte byta eftersom utbildningen är så bra. Så jag vet inte vad jag ska göra. Och av någon anledning vågar jag inte prata med kuratorn, däremot pratar jag med mina föräldrar om det och de stöttar mig genom allt.

Jag vill tacka min kompis i klassen, mina bästa vänner och mina föräldrar. Utan er lär jag ha brutit ihop sedan längesedan.

Osäker tjej

Osäker tjej