Trött på dryga typer

Jag har alltid varit lite annorlunda, haft lite udda intressen och så. Redan på dagis så oroade sig fröknarna och ringde mina föräldrar och sa att jag föredrog att vara med de vuxna istället för barnen. I lågstadiet gick jag mest runt ensam och lekte för mig själv, jag hade några kompisar då men vi blev ofta osams.

I mellanstadiet började jag trivas mer med att gå omkring själv och alla andra i min klass kändes mycket äldre än jag. Därför v.ar jag ibland med min tre år yngre lillasyster och hennes kompisar. I sexan bytte alla till en större skola och min gamla klass som ändå hade accepterat mig delades upp i olika klasser med en massa nya människor. Första året var rätt okej men i sjuan började några av tjejerna i klassen att frysa ut mig. De gav jämt hintar om att de inte ville vara med mig och gav mig blickar och sa elaka saker, ibland knuffade de sig förbi mig för att visa att jag inte var värd något i deras ögon.

Jag var trött på att gå ensam och i åttan fick jag nog och slutade att vara med de i min klass. Jag blev också medlem på en hemsida där det fanns rätt många utstötta och annorlunda men där var alla bara allmänt dryga mot mig och alla trådar jag skapade blev dissade och dumförklarade. Nu sitter jag mest själv, såklart känns det i hjärtat men jag bryr mig inte så mycket.

Jag tror på en positiv vändning i gymnasiet. Jag vill bli sophämtare eller något annat där man slipper alla snobbtyper.

Tjej, 15 år