Jag har haft en jobbig tid

Jag skulle vilja dela med mej om en liten del av mitt liv. Jag har alltid varit lite annorlunda, men har knappt vetat om de själv och inte brytt mej så mycket heller.

För ungefär 2-3 år sen började alla mina problem, jag var runt 11 år men väldigt EXTREMT mogen för min ålder, i utseende och sätt. Men jag började tröttna på kompisarna i min ålder, jag tyckte dom var "barnsliga" och jag tyckte inte att jag passade med dom, kände mej som en storasyster bland mina klasskamrater. Så jag började umgås med äldre, och redan i tolvårsåldern började jag rymma hemifrån, dricka alkohol, röka cigaretter och vara ute sent på kvällarna. Och inte långt efter de så slutade jag gå till skolan för att allt verkade så himla tråkigt där.

Mina föräldrar och skolan drog in BUP och socialen, vilket bara gjorde det hela värre. Jag blev arg och irriterad så jag blev bara värre, jag var aldrig hemma, blev deprimerad och gjorde tvärt om när någon vuxen bad mej göra någonting.

Mitt upp i allt det där ville BUP göra en Adhd-utredning på mej, men dom som utredde mej var allmänt taskiga så det blev inget av den utredningen. Jag blev bara mer deprimerad egentligen. Sen Januari 2013 fyllde jag 13 år, jag vände på dygnet TOTALT, jag var vaken på nätterna och sov på dagarna för att jag mådde så dåligt. Men jag fattade inte att jag mådde dåligt. Jag grät, sov och åt. Var ute på helgerna, smet ut på nätterna när mina föräldrar inte visste nått. Och då hade jag inte gått i skolan på ca 4 månader. Runt våren så förlorade jag mina vännder och blev isolerad och fick social fobi på köpet. Och så har mitt liv sett ut sen dess, jag har suttit hemma, gråtit, sover på dagarna och är vaken på nätterna, umgås inte med någon. De har startat en ny utredning, men jag vet inte hur det kommer att gå. Jag hoppas på det bästa!

För fast det har varit jobbigt så vet jag att det kommer att bli bättre. Inget varar för alltid. Jag vet att man kan må piss och inte veta vad man ska göra, men att det kommer att bli bättre.

Jag ska må bättre någon dag, och det vet jag!

Vilsna lilla 14-åringen