Funderar över meningen med livet

Jag är en tjej på 16 år. Jag har alltid varit en person som tänker mycket och som alltid velat fly från omvärlden. Dock har jag aldrig tänkt på att ta droger eller skada mig själv för att fly.

Jag känner att vi människor är så hjärntvättade, att allt i livet är så meningslöst och att vi ständigt måste tänka på framtiden. Man måste ha en utbildning ett jobb och sedan skaffa en partner för att sedan få ett barn som ger följden av att skaffa ett hus som sedan leder till att man måste betala höga avgifter livet ut.

Jag har aldrig riktigt hittat någon som tänker som mig. Jag dras ständigt mellan olika system - familjen, skolan och kompisar (min sociala krets)- och aldrig har jag känt mig trygg i någon av dem, jag hittar inte riktigt det jag är ute efter.

Jag menar verkligen inte att det är något fel med att ha en utbildning och att bilda familj, men på något sätt känns det att allt är så himla onödigt.

Jag vill prova på en massa saker som många aldrig gör. Jag vill inte ligga på dödsbädden och tänka "Jag ångrar mig att jag inte gjorde det jag ville i livet..."

Jag vill prova på att vara munk, uppleva mat, göra en pilgrimsresa, bo i ett litet hus i Bahamas, träffa människor världen över eller helt enkelt bara uppleva saker som vi knappt tänker på under vardagen.

Vad är meningen med livet egentligen?

Ständigt lider vi människor och allt vi gör är onödigt (ändå gör vi det, för att vi måste) och ändå vill människan leva för alltid.

Jag tror det handlar om att se in i oss själva och tänka utanför lådan...Jag vill hitta en mening i mitt liv och göra mitt liv värt att leva.

Många som blir vuxna tänker ständigt "Ååh när man var liten var man så förvirrad och man tyckte livet var meningslöst" men sanningen i det hela är att vissa vuxna är för lata för att vara förvirrade.

Missförstå mig inte, jag älskar livet och kommer alltid att göra det men ibland vill jag bara fly från allt eftersom allt runt omkring mig känns så oäkta och så tillgjort.

Är jag den enda som tänker så?

Det finns säkert någon där ute som tänker så som mig och jag vill bara säga att du är inte den enda.