Försöker vara stark

Jag förstår inte vad som är fel. Det känns som att mina vänner egentligen inte vill vara med mig. Jag känner mig utanför ofta nuförtiden. Förut hittade jag på massor roliga grejer på helger och dagar, men nu ingenting. Det är ingen som frågar mig längre. Känner mig så ensam och jag vet inte vad jag ska göra. Jag har ingen jag kan vända mig till för att prata. Förutom min mamma då, men det är inte samma sak. Jag har ingen nära vän längre, ingen som jag träffar ofta och som jag trivs ihop med. Är det mig det är fel på? Har jag gjort något fel?

Jag har så mycket känslor inom mig som vill ut, men eftersom jag inte kan prata med någon så blir jag bara arg hela tiden på min familj. Även fast de inte gör något fel. Jag behöver en vän just nu, någon som finns där för mig och vill prata med mig. Inte någon som bara lyssnar för att de känner sig tvungna. För det känns som att det är så nu, ingen som vill lyssna på mig. Jag känner mig så liten och så ensam. Jämt. Vill bara stänga in mig i en garderob och aldrig komma ut igen. Men jag vet att de inte hjälper, så jag försöker vara stark. Nu ska jag fokusera på skolan och sedan i gymnasiet får jag hoppas att jag träffar några och allt blir bättre. Helst skulle jag bara vilja flytta och börja om på nytt. Vara den jag vill vara, mig själv.

Om det finns någon där ute som känner som jag, så vill jag bara säga: Var stark och kom ihåg att det finns någon som känner precis som du!

Ensam tjej