Vill ha kvar honom som vän

Nu ska ni få höra om mitt kärleksliv och en man jag bryr mig mycket om, trots att han inte är min. För att ni ska förstå måste jag berätta att han vill vara min. Och jag tror att han längtat efter det i ett par år.

När vi var yngre hade vi gemensamma vänner och vi kunde basta tillsammans och umgås. I bilen hem viskade han vackra saker om hur vacker jag var, och när jag jobbade i en pub stannade han vid baren tills allt stängde för att få prata med mig.

Det var innan vi var nära varann, och nu har vi till och med hunnit glida ifrån varann. Allt gick så fort men oj vad han påverkat mig

Ni förstår ibland tror jag att han var kär i kärleken själv. När det tog slut mellan mig och min kille sedan tre år tillbaka fanns han där och han blev min bästa vän. Han ställde upp för mig jämnt och jag längtade efter kärleken jag en gång haft.

Jag och han som blev min bästa vän hade en kemi som inte liknade någon annan. Vi kunde skratta i timmar, samtidigt var han deprimerad. Kanske var det därför han brydde sig så mycket om hur jag mådde.

Jag kunde inte ignorera känslan av att kanske är det mitt ex jag vill ha egentligen, och tillslut valde jag honom framför min vän. Hur skulle jag annars tänka? En man jag spenderat år med, eller en kille jag umgås med just nu?

Iallafall sårade jag honom, min bästa vän och han har lämnat mig flera gånger. Men kommit tillbaka. Nu senast, när jag sa att jag ska tillbaka till mitt ex slog han mig. Han kunde inte hejda sig och brast i tårar när han insåg vad han gjort.

Jag förlåter honom och bäst av allt är att han sagt att han ska förlåta sig själv. Idag har vi ingen kontakt men jag tänker på honom ständigt. Han har även visat att om jag någonsin ångrar mig, finns han kvar där

Jag tror inte att jag kommer att ångra mig. En del av mig vill vara med honom, men en större del vill få saker att fungera med mitt ex. Jag vill ha kvar honom som vän, men det är mitt ex jag vill ska vara pappan till mina barn. Tyvärr kan jag inte ha båda och väljer det senare

Älska aldrig för djupt och slå inte för hårt.

L, 21