Nu har jag en kille som får mig att må bra

I mitten av november 2015 började jag och en kille i min klass prata o va lite på rasterna och hans kompis kom alltid fram till oss på rasterna och han och jag kollade alltid så mycket på varandra, vi la till varandra på snapchat och började skriva en massa där.

I slutet av november märkte jag att jag började få känslor för honom, alltså jag blev alltid glad när han kom fram till oss och jag brukade typ alltid leta efter honom. Jag berättade för han att jag gillade han ungefär i mitten av december och han sa att han kände samma sak.

1 Januari 2016 bestämde vi oss för att va hemma hos mig och vi sov även över, saker och ting gick väldigt snabbt, alltså vi gick från pussar till hångel till att ta på varandra osv, vi bestämde att 1 Januari var den dagen vi blev tillsammans och jag mådde sjukt bra med han, han fanns alltid där när jag behövde någon, han ställde alltid upp om de va något, han behandlade mig som hans lilla prinsessa.

Vi var verkligen varje gång vi båda kunde alltså typ varje dag. Vi hade våra ups and downs, alltså vi kunde tjafsa lite då och då men det var bara små saker som vi sedan löste. Han var dock lite osäker på sig själv alltså jag kunde knappt vara med mina killkompisar för då blev han arg och ledsen för att han är rädd att förlora mig så jag bröt kontakten med alla mina killkompisar.

15 Juni åkte jag iväg till Thailand med min mamma, jag och killen var fortfarande tillsammans, jag var i Thailand i ungefär 1 måndag och under den tiden tjafsade vi en hel del och han va helt skum av sig men jag blundade för det. 

Han gillade inte min bror av någon anledning så jag var knappt med min bror och han tyckte inte om att jag bytte om i sovrummet där jag och mamma och min kusin sov eftersom att min kusin var en kille så jag slutade byta om i sovrummet. Dagarna gick och äntligen skulle jag hem. När jag kom hem hade han och hans familj åkt på en husvagnssemester och skulle va borta i två veckor. 

15 Juli var vi båda hemma och vi bestämde oss för att träffas och vi hade det bara trevligt, vi kollade på film och myste lite och det gick från att mysa till att ligga (första gången vi låg var någonstans i februari). Efter några dagarna åkte hans familj på husvagnssemester utan honom i 10 dagar och vi sov över 4 dagar. Allt var bra, vi mådde verkligen sjukt bra av att va i närheten av varandra.

25 Augusti gjorde han slut eftersom att han mådde psykiskt dåligt och lika så jag och han hade gått igenom depression 2014 eller 2015. Jag var helt krossad och trodde aldrig att jag skulle klara mig utan han, jag hade självskadebeteende och blev ännu mer deprimerad.

Tiden gick och jag började må bättre, min teori till varför jag mådde dåligt var för att jag var så himla instängd i förhållandet alltså, jag skrev bara med mina tjejkompisar, jag var aldrig med mina kompisar, det min pojkvän inte gillade med slutade jag göra som tillexempel vara med killkompisar eller skriva med några killar.

Efter kanske en månad började jag skriva med en som går i min förra klass och vi började skriva varje dag och det tog inte lång tid alls tills jag började gilla honom, han fick mig att tänka på annat och han fick mig alltid på humör, han fick mig att må så sjukt mycket bättre än mitt ex. Jag berättade för han att jag gillade han och han kände samma sak och efter det så träffades vi (inte själva). Vi träffades kanske 2-4 gånger innan vi blev tillsammans.

24 Oktober blev han min, han har fått mig att må så sjukt bra, han har ställt upp när det är nånting, han stoppar mig inte från att ha kul och han stoppar mig inte från att vara med dom jag vill vara med.

Min poäng med allt detta är, ha tålamod, du kommer hitta någon som är sjukt mycket bättre än den som krossade dig även fast den var det bästa som hade hänt dig just då.

Tjej, 15 år