Vänta inte med att ta hjälp!

Min familj, om inte vill säga hela min släkt har nog alltid varit lite halvt dysfunktionell, alltså ofungerande. Jag har en bror med autism och 2 föräldrar som äger ett bageri. I flera år så har det förekommit våld mot främst mig i "det tysta", både psykisk och fysisk. Jag var även utfryst i högstadiet. Dock har det varit så jobbigt det som har skett i hemmet så att det förträngde jag när jag var yngre.

Sedan började jag gymnasiet på annan ort - det räddade mig. Det var både härligt och jobbigt på samma gång. Efter en tid under gymnasiet insåg att det som mina föräldrar har gjort mot är fel och att de kunde straffas för det. Då var jag 19 år och 10 år hade gått sedan det ungefär startade. Bara att inse vad de har gjort mot mig tärde psykiskt på mig. Jag berättade det för min mentor som var guld! Hon och jag fick tid på CMV (centrum mot våld i nära relation). Där fick jag hjälp att bearbeta det som har hänt mig och de poängterade att det inte var fel på mig, utan på mina föräldrar.

Sommarlovet började och jag kontaktade soc på studieorten. Där blev jag ett "special fall" som de kallade. För jag var över 18 år. Om jag hade kommit till dem tidigare så hade jag helt klart blivit förflyttad till fosterfamilj, men det var försent för det sa min handläggare. Efter ca 2 månaders handläggningstid så blev jag till sist beviljad kontaktfamilj. Dock tog det 6 månader innan man fann en familj som matchade mina behov.

I dag är det dom som jag vågar känna trygghet och tillit till, de är mina extraföräldrar och jag älskar dem. Jag har haft dem i 6 månader nu. De finns där för mig. Med de orden så vill jag tala om att även om det är jobbigt eller skamligt, ta tag i saken direkt. Vänta inte för länge annars kan det bli "för sent". Även om det är dem som ska älska en och som ska ge en trygghet som gör en illa. Prata med någon, kanske en vän, mentor, idrottsledare etc.

Att känna trygghet och tillit till någon eller några vuxna är SUPERVIKTIGT, viktigare än man själv tror. Det är inte barns eller ungas fel att föräldrar eller närstående gör en illa.

Anonym