Prata med någon!

”Alla hatar mig varför ska jag då fortsätta, varför ska jag gå till en miljö om jag bara blir hatad, varför ska jag finnas om jag bara blir hatad, varför älskar ingen mig? Varför får jag inte vara den jag vill?”

Dessa var en del av mina tankar till jag blev 14. Jag hade haft dem hela skolgången, hela tiden. Men se på mig nu. Jag mår mycket bättre, jag känner mig älskad av det viktigaste, mig själv.

Då tänkte jag ”Varför blir jag dömd? Varför kallar de mig nedvärderande ord o ger mig blickar? Varför slår dem mig? Varför är jag inte bra nog? Varför? Varför? Varför? Varför hjälper ingen mig?

Dessa ord, dessa slag, dessa blickar de tär på mig både psykiskt och fysiskt. Jag hittar ingen anledning till att fortsätta kämpa om jag inte blir älskad. Kan inte någon bara älska mig, finnas där för mig, hjälpa mig? Jag kan väl lika gärna ge upp. Sluta med livet. För då känner jag väl inget, jag känner inte känslorna som kommer ifatt mig när jag ligger här i sängen på kvällen, för då kan jag väl inte känna sorg, hat, stress, osäkerhet eller något. Jag är helt borta, helt okänslosam, helt försvunnen.”

Nu känner jag mig trygg i mig själv, jag känner mig viktig och glad. Jag känner mig stark. Detta är tack vare att jag lärde mig att om jag vill ha en skillnad så måste jag prata med någon, prata om mina känslor o vad som hänt och hur jag mår.

Jag pratade med kurator och rektor och lärare så flera pedagoger på skolan fick förstå min situation och förstå att fler människor kan känna såhär, att man inte alltid mår bra för man gör inte det. Man mår inte alltid bra men prata med någon då istället för att gå runt och släpa på dina tankar jag lovar det blir bättre, du mår bättre.

Det kan vara vem du vill, vem du känner dig trygg med. Jag lovar allt blir bättre om du får prata med någon om det och det är viktigt att du vet att du är viktig och älskad.

Tjej, snart 15 år