Alternate Text

Hur ska jag hantera min kompis mående?

Jag har en klasskompis som vill ta livet av sig, iallafall har denna tanke slagit honom mer än en gång. Han är inte rädd för att säga att han mår dåligt och använder hans mående som ett sätt att få bekräftelse.

Han säger till alla i vårt gäng att han känner sig ensam, att han inte har några vänner, att alla är falska, att han inte har en given plats i gänget, att alla vänder sig efter vinden, är olika i olika situationer (aka fake)  och att han hatar hela klassen. 

Jag har, precis som de flesta i vårt gäng, ansträngt mig för att få med honom. Vi har bjudit med honom, pratat med honom. Vi anser att han är en del i umgänget men han tar själv aldrig något initiativ. Dessutom har han en väldigt dålig attityd både till hans mående (jag har sagt att han borde gå till kurator eller ungdomsmottagning för att få hjälp eller typ tips men han säger bara att ingen kommer kunna hjälpa honom) och gentemot oss. 

Han lägger så många onödiga kommentarer, speciellt när man verkligen har kämpat och gråtit en skvätt för att ett projekt ska bli klart etc. Han tar även och säger mycket saker till andra, (skvallrar typ ish) tar saker som vi har sagt i förtroende till varandra och säger till andra. 

Oftast är det taget ur situationen och ofta har det varit väldigt ironiska saker men det har lett till stora konsekvenser för vissa pga det vi skojat om som han sedan sagt till andra.

Tror han att hans mående ger honom rätten att trycka ner andra, han vet ju inte hur deras liv är? Hur ska jag hantera det? Jag är fett sur, (finns mycket fler händelser än dessa) vill konfrontera och säga att det här är ej ok men vill samtidigt inte göra att han mår sämre eller typ tar sitt liv..? Hans handlingar bidrar ju till att han blir mer ensam, för ingen vill ju vara med någon som är otrevlig konstant etc...

Eller resonerar jag fel? Hur ska jag hantera allt? Hur ska jag få honom att förstå sitt eget bästa? Eller ska jag bara skita i honom, för jag är verkligen arg och ledsen på honom?

Svar:

 

  • Jag tycker det låter som att du verkligen har försökt att vara en bra vän! Det är en väldigt svårt situation, eftersom ditt välmående är lika viktigt som hans. Om ni går i skolan, kanske du kan berätta för en lärare eller kurator (om ni har några bra som ni kan lita på). För det är givetvis inte jättebra att lämna honom om han mår så dåligt, men samtidigt gör han helt fel som beter sig så! Man kan inte använda sitt mående som en ursäkt till att bete sig hur som helst, han måste ju också försöka bjuda till! Om ni inte har någon vuxen ni kan få hjälp av, kanske du ska försöka prata med honom och berätta att du finns där och vill att han ska må bättre, men att du mår dåligt när han beter sig på det sättet. Lycka till!
    /Anonym