Alternate Text

Tips för att bli av med tomhetskänslor?

Hej!

Jag har mått dåligt i över 9 år nu. Jag har gått på antidepressiva men slutade för jag fick konstiga känslor av medicinen. Nu mår jag bättre men.. jag tror att det är  min ständiga tomhetskänsla som gör att jag mår dåligt (ibland).

Jag var mobbad under hela högstadiet och när jag började gymnasiet träffade jag många fina personer. Men bara en blev jag jättenära med och resten har jag lite smått kontakt med. Nu när jag pluggar i högre studier har jag träffat ett större tjejgäng som jag stormtrivs med. Men ändå känner jag mig tom... Jag känner mig ensam trots att jag inte är det.

Finns det fler som känner såhär? Och hur gör ni för att bli av med tomhetskänslorna?

/Anonym

Svar:

 

  • Hej, helt ärligt tycker jag inte att tomhetskänslor är något konstigt, alltså jag tycker inte du är konstig som tänker och känner såhär då det garanterat är fler som kan känna så, även om jag inte råkar vara en. Den här tomheten, krasst, vad tror du den betyder, vad vill den säga? Är det ditt förhoppningsvis förbättrade mående som får dig att känna dig konstig i kroppen då det finns en "saknad" av ångest och andra jobbiga känslor? Jag har personligen varit deprimerad i över 9 månader och när jag kom upp från min mörkaste period kommer jag ihåg att jag absolut INTE var nöjd med den situationen eller känslan. Tankarna gick "varför är jag inte ledsen", "måste jag vara glad nu", "måste jag slås med de vanliga kraven nu", "det här är läskigt", "jag har aldrig känt detta innan, vad är detta" osv. Då kände jag en liknande tomhet som du beskriver och min psykolog berättade för mig att just då sker en förändring i hjärnan. Nu vet inte jag hur länge du har känt såhär, but hear me out, jag tror att du går igenom en övergångsfas just nu. En sådan fas kan vara olika långa för olika personer och jag tror inte att min var lika lång som din är. Nu tänker jag bara högt: när du var deprimerad kopplade du ALLT med den sjukdomen, allt ifrån relationer/familj/skola/självbild och mycket mer med någpt negativt. Nu när du är omringad av så fina vänner och skolan är rolig så blir din hjärna helt koko. För helt plötsligt var inte den dumma och hatade skolan så illa att gå till och det är tillochmed ganska kul att vara med på lektionerna. Detta är bara ett axplock, men det tar tid för hjärnan att byta ut associationer och känslor till saker (enligt min psykolog). Våga vänta ut denna konstiga känsla. Det gjorde jag och idag mår jag väldigt bra! Såklart är jag inte 100% glad över min tillvaro/är helt fri från denna tomhetskänsla, men jag tar myrsteg varje dag och jag försöker verkligen upplysa de stegen!
    Du är inte ett halv tomt glas, du är ett halvt fyllt glas. Min kompis sa en gång "det bästa har inte hänt än" och tre veckor senare fick jag reda på att min crush har känslor för mig och jag kom på att jag är kär i honom. Jag säger samma sak till dig, "det bästa har inte hänt än".
  • Jag känner igen mig lite i det du skriver. Har haft väldigt liknande kompissituationer i högstadiet och gymnasiet, och känner också tomhetskänslor och ensamhetskönslor periodvis. Jag känner mig mindre tom när jag har ett mål som jag kan fokusera på och sträva efter (vilket iochförsig kan vara svårt när man mår dåligt). Det kändes även bra när jag en kväll pratade lite med mina kompisar om det, för då kom det fram att de tänkte liknande saker. Hoppas att du får en fin sommar och att du mår bättre! /Tjej 18
  • Jag går till kuratorn på ungdomsmottagningen, vilket hjälper mig jättemycket. Man kan även försöka göra mycket på fritiden så att man slutar tänka på det negativa (att man är tom, mår dåligt osv.).
    /tjej 19 år