Alternate Text

Tjejjour

En tjejjour jobbar med att på olika sätt stötta och stärka unga tjejer. Du kan kontakta en tjejjour om du vill ha någon att prata med. De flesta tjejjourer har chatt, telefon och mejl som du kan höra av dig till. Vissa tjejjourer ordnar också olika aktiviteter.

Tjejjourerna vänder sig till alla som definierar sig som tjejer och är upp till 25-30 år. Äldre tjejer och kvinnor kan vända sig till en kvinnojour. En tjejjour är en ideell förening. Det betyder att ingen tjänar några pengar på verksamheten och att de flesta som jobbar där gör det utan att få betalt.

Eftersom tjejjourer är en frivillig verksamhet som bygger på engagemang finns de inte i alla kommuner. Men eftersom kontakten oftast sker via chatt, mejl och telefon kan du kontakta en tjejjour i en annan kommun om det inte finns någon där du bor. Det kan du också göra om du inte vill kontakta den tjejjour som ligger närmast.

Illustration av en person som sitter med en dator i knät och skriver.

Vad gör en tjejjour?

De flesta tjejjourer kan du kontakta genom en så kallad kontaktjour. Det innebär att du kan ringa, mejla, chatta och i vissa fall sms:a med personer på tjejjouren under vissa tider. Kontaktjouren brukar vara öppen en eller flera gånger i veckan. Vissa tjejjourer kan du även komma till för att få träffa någon och prata.

De som jobbar på tjejjourer har ingen professionell utbildning. Men de kan hjälpa dig att komma i kontakt med till exempel en kurator, psykolog, läkare eller polis om du behöver det. Många erbjuder sig också att följa med om du till exempel ska göra en polisanmälan och vill ha stöd.

Flera tjejjourer jobbar också med annan verksamhet. De kan till exempel ordna tjejgrupper, sommarläger och självförsvarskurser. Det finns också tjejjourer som nattvandrar, går ut och pratar i skolor och har aktivitetskvällar. Några ordnar olika aktioner eller skriver debattartiklar som har med tjejjourernas områden att göra.

Om du är över 18 år kan du få hjälp av en tjejjour att få skyddat boende, på en tjejjour eller på en kvinnojour. Om du är under 18 år får du hjälp av socialtjänsten om du inte kan bo kvar hemma.

Vad kan jag prata med tjejjourerna om?

Till en tjejjour kan du höra av dig om du vill ha någon att prata med. Du kan också höra av dig till en tjejjour om du har frågor som du inte vet vem du ska ställa dem till. Du får prata om vad du vill. En del hör till exempel av sig för att prata om våld och övergrepp, andra för att de har frågor om relationer, kärlek eller sex.

Du kan också kontakta en tjejjour om du har blivit oschysst behandlad eller hotad på nätet. Då kan du få hjälp och råd om hur du ska göra.

Du kan vara anonym när du hör av dig till en tjejjour. Det mejl- och chatsystem som de flesta tjejjourer använder sig av gör att de inte får reda på vem du är.

Vilka jobbar på tjejjourerna?

De som jobbar på en tjejjour och sitter i kontaktjouren har oftast gått en utbildning som tjejjouren anordnar. Men annars behövs ingen särskild utbildning. Det betyder att de som jobbar där inte är utbildade psykologer, kuratorer, läkare eller liknande. De jobbar för att de är engagerade.

Alla som har stödkontakter via mejl, chatt och besök definierar sig själva som tjejer. På några tjejjourer finns det killar som jobbar med andra delar av verksamheten.

Den som jobbar på en tjejjour har tystnadslöfte. Det betyder att de har lovat att inte berätta för någon vad du berättar för dem. Den som jobbar på en tjejjour har inte anmälningsplikt.

På en del tjejjourer jobbar bara ett fåtal personer. På andra tjejjourer är det många som jobbar. De flesta som jobbar på en tjejjour gör det på sin fritid, alltså utanför jobbet eller studierna. Hur mycket de jobbar kan variera och vara allt från någon timme i månaden till flera timmar i veckan.

Vem kan vända sig till en tjejjour?

Du som är upp till 25-30 år och definierar dig som tjej får vända dig till en tjejjour. Vissa tjejjourer är riktade till tjejer med en viss bakgrund eller har fokus på en särskild fråga. Några exempel är Systerjouren Somaya som kan hjälpa dig på flera olika språk, Romska tjejjouren för dig som tillhör en minoritet och Ätstörningsjouren om du har funderingar kring ett visst ämne. Du kan vända dig till alla tjejjourer oavsett var du bor. 

Om du har en funktionsnedsättning är det inte säkert att du kan vända dig till den tjejjour du vill. Men jourtjejerna försöker oftast lösa det. Om du till exempel har rullstol och vill träffas, brukar det gå att träffas på andra ställen än i lokalen om den är svår att komma in i.

På vissa jourer finns personer som talar teckenspråk, men eftersom jourtjejerna jobbar ideellt är det någonting som snabbt kan ändras.

Tjejjouren.se som samlar de flesta av tjejjourerna på nätet, jobbar med tillgängligheten på olika sätt. Bland annat ska du kunna få sidan uppläst eller hitta information på flera språk. De försöker hålla sidan uppdaterad med information om vilka jourer som har specialkompetens.

Finns det jourer för andra än tjejer?

Det finns flera jourer som du kan chatta med, mejla och ringa till som är öppna för alla oavsett kön. De som jobbar där är precis som på tjejjourer och kvinnojourer inte utbildade psykologer, kuratorer, läkare eller liknande utan frivilliga som jobbar ideellt.

För killar finns det inte killjourer på samma sätt som det finns tjejjourer. Däremot finns det mansjourer dit även du som är ung kan ringa om du vill ha någon att prata med. Mansjourerna kan också hjälpa till om du behöver stöd eller hjälp på något sätt. Killar kan också vända sig till killfragor.se.

Vad är en kvinnojour?

Kvinnojourerna jobbar framför allt med kvinnor som utsatts för våld. De har ofta skyddade boenden för dem och deras barn, om de har några. Kvinnojourerna riktar sig framför allt till kvinnor över 18 år.

Tjejjourerna samarbetar ofta med kvinnojourerna och de ligger under samma riksorganisationer, Unizon och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks).

Information om sidan

  • Redaktör:

    Mia Faber
  • Faktagranskare:

    Amanda Bondesson, Tjejjouren.se
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling