Tjejjourerna vänder sig till alla som definierar sig som tjejer och är upp till 25-30 år. Äldre tjejer och kvinnor kan vända sig till en kvinnojour. En tjejjour är en ideell förening. Det betyder att ingen tjänar några pengar på verksamheten och att de flesta som jobbar där gör det utan att få betalt.
Eftersom tjejjourer är en frivillig verksamhet som bygger på engagemang finns de inte i alla kommuner. Men eftersom kontakten oftast sker via chatt, mejl och telefon kan man kontakta en tjejjour i en annan kommun om det inte finns någon där man bor eller om man inte vill kontakta den tjejjour som ligger närmast.
Vad gör en tjejjour?
De flesta tjejjourerna kan man kontakta genom en så kallad kontaktjour. Det innebär att man kan ringa, mejla, chatta och i vissa fall sms:a med personer på tjejjouren under vissa tider. Kontaktjouren brukar vara öppen en eller flera gånger i veckan. Vissa tjejjourer kan man även komma till för att träffa någon och prata.
De som jobbar på tjejjourer har ingen professionell utbildning men kan hjälpa en att komma i kontakt med till exempel en kurator, psykolog, läkare eller polis om man behöver det. Många erbjuder sig även att följa med om man till exempel ska göra en polisanmälan och vill ha stöd.Flera tjejjourer jobbar också med annan verksamhet. De kan till exempel ordna tjejgrupper, sommarläger och självförsvarskurser. Det finns också tjejjourer som nattvandrar, går ut och pratar i skolor och har aktivitetskvällar.
Om man är över 18 år kan man få hjälp av en tjejjour att få skyddat boende, på en tjejjour eller på en kvinnojour. Om man är under 18 år får man hjälp av socialtjänsten om man inte kan bo kvar hemma.
Vissa tjejjourer är riktade till tjejer med en viss bakgrund eller har fokus på en särskild fråga. Det kan vara att man har utländsk bakgrund som tjejjouren Somaya, att man tillhör en minoritet som Romska tjejjouren eller att man har funderingar kring ett specifikt ämne som Ätstörningszonen. De tjejjourerna är nationella och man kan vända sig till dem oavsett var i landet man bor.
Vad kan man prata med tjejjouren om?
Till en tjejjour kan man höra av sig om man vill ha någon att prata med. Man kan också höra av sig till en tjejjour om man har frågor som man inte vet vem man ska ställa dem till. Man får prata om vad man vill. En del hör till exempel av sig för att prata om våld och övergrepp, andra för att de har frågor om relationer, kärlek eller sex.
Man kan vara anonym när man hör av sig till en tjejjour. Det mejl- och chatsystem som de flesta tjejjourer använder sig av gör att de inte får reda på vem man är.
Vilka jobbar på tjejjourerna?
För att få jobba på en tjejjour och sitta i kontaktjouren brukar man behöva gå en grundutbildning som tjejjouren anordnar. Utöver det behöver man ingen särskild utbildning. Det betyder att de som jobbar där inte är utbildade psykologer, kuratorer, läkare eller liknande. De jobbar för att de är engagerade.
Alla som har stödkontakter via mejl, chatt och besök definierar sig själva som tjejer. På några tjejjourer finns det killar som jobbar med andra delar av verksamheten.
Den som jobbar på en tjejjour har tystnadslöfte. Det betyder att de har lovat att inte berätta för någon vad man berättar för dem. Den som jobbar på en tjejjour har inte anmälningsplikt.
På en del tjejjourer jobbar bara ett fåtal personer. På andra tjejjourer är det många som jobbar. De flesta som jobbar på en tjejjour gör det på sin fritid, alltså utanför jobbet eller studierna. Hur mycket de jobbar kan variera och vara allt från någon timme i månaden till flera timmar i veckan.
Vem kan vända sig till en tjejjour?
Den som är upp till 25-30 år och definierar sig som tjej får vända sig till en tjejjour. Vissa tjejjourer är riktade till tjejer med en viss bakgrund eller har fokus på en särskild fråga. Det kan vara att man pratar olika språk som systerjouren Somaya, att man tillhör en minoritet som Romska tjejjouren eller att man har funderingar kring ett specifikt ämne som Ätstörningszonen. De tjejjourerna är nationella och man kan vända sig till dem oavsett var i landet man bor.
Om man har en funktionsnedsättning är det inte säkert att man kan vända sig till den tjejjour man vill. Men jourtjejerna är ofta flexibla med hur stödkontakterna sker. Om man till exempel har rullstol och vill träffas brukar det gå att stämma möte på andra ställen än i lokalen om den är svår att komma in i. På vissa jourer finns det personer som talar teckenspråk men eftersom jourtjejerna jobbar ideellt är det någonting som snabbt kan ändras. Tjejjouren.se som samlar de flesta av tjejjourerna på nätet jobbar med tillgängligheten på olika sätt. Bland annat ska man kunna få sidan uppläst, hitta information på flera språk och försöka hålla sidan uppdaterad med information om vilka jourer som har specialkompetens.
Finns det jourer för andra än tjejer?
Det finns flera jourer som man kan chatta med, mejla och ringa som är öppna för alla oavsett kön. De som jobbar där är precis som på tjejjourer och kvinnojourer inte utbildade psykologer, kuratorer, läkare eller liknande utan frivilliga som jobbar ideellt.
För killar finns det inte killjourer på samma sätt som det finns tjejjourer. Däremot finns det mansjourer dit även unga kan ringa om man vill ha någon att prata med. Mansjourerna kan också hjälpa till om man behöver stöd eller hjälp på något sätt.
Vad är en kvinnojour?
Kvinnojourerna jobbar framför allt med kvinnor som utsatts för våld och har ofta skyddade boenden för dem och deras barn om de har de. Kvinnojourerna riktar sig framför allt till personer över 18 år.Tjejjourerna samarbetar ofta med kvinnojourerna och de ligger under samma riksorganisationer, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks).
